Tematräff Förläng säsongen, förädling & produkt- utveckling

"Rosenkvitten - vår nordiska citron" /Marianne, Fristorps gård

Ett engagerat gäng odlare och mathantverkare samlades för Växtkrafts tredje tematräff. Den här gången låg fokus på hur man kan få ut mer av det man odlar längre in på året och ta vara på det som skördats. Det blev tydligt att presentatörerna hittat smarta sätt att tänka kreativt kring de egna grödorna; Wealdbrook Agroecology Farm arbetar med växthus, tunnlar, grödval och lagring, Fristorps gård med must, lemonad, sylt, strössel och godis, samt kakor som finns att smaka på i deras sommarcafé, Lundens gård med gamla kultursorter och förädlade spannmålsprodukter. Oavsett råvara och tillvägagångssätt är det den gemensamma viljan att skapa en hälsosam och smakrik mat där både kunskap, nyfikenhet och envishet får plats som leder dem framåt.

Vi togs emot i Sjuntorps fabriker, en plats där historien är närvarande och samtidigt märks det tydligt att fabriksområdet är på väg in i något nytt. Johan Stjernberg, som tillsammans med sin familj driver verksamheten, berättade om fabrikerna som grundades redan 1813. Då drev vattenkraften industrin och arbetarbostäder, en brandstation och flera busslinjer byggdes upp kring fabriken, som då var ett helt samhälle i samhället. Johan beskrev också deras vision om att utveckla området vidare till en destination med konferens, kultur, kreativa verksamheter och på sikt även hotell, spa och aktiviteter vid älven. Självklart med lokalproducerad mat i café och restaurang. Det gav en fin inramning till träffens tema: hur man kan bygga vidare på det som redan finns och skapa något hållbart för framtiden.

“Den röda Spinneri-fabriken är Sveriges enda bevarade träbyggda fabriksbyggnad av sitt slag — en unik rest från 1800-talets industrihistoria.”

Kvällens föreläsare var Sara och Dylan från Wealdbrook Agroecology Farm, Marianne från Fristorps gård och Anders från Lundens gård, som alla generöst delade med sig av sina metoder, lärdomar och vägval.

Sara och Dylan berättade om hur man kan förlänga säsongen med planering och enkla lösningar. De har sedan augusti 2023 har byggt upp sin odling med permanenta bäddar utifrån agroekologiska principer. I dag odlar de på 114 permanenta bäddar, både på friland, i växthus och i tunnlar, och arbetar med både grönsaker och svamp.

“Det är viktigt att hålla koll på temperaturerna och vara beredd att förstärka skyddet vid behov.”

De menade att säsongsförlängning inte bara handlar om stora investeringar, det kan lika gärna handla om att tänka smart kring sortval, skydd, lagring och bra tajming. Med små bågar, mikrofiberduk, tunnlar och rätt såtid går det att förlänga säsongen betydligt. En viktig poäng var att olika lösningar fungerar olika bra vid olika tider på året och det gäller att förstå sina växter, plats och passa på snabbt skiftande temperaturer. De lyfte också vikten av att välja sorter som passar vårt klimat, att tänka på vilka grödor som går att lagra länge och att arbeta med sådant som exempelvis sallad som kan skördas flera gånger.

Saras och Dylans viktigaste medskick:

Säsongsförlängning börjar i planeringen
Sortval spelar roll – välj sådant som passar svenskt klimat och som inte går i blom för lätt.
Tunnlar är användbara, men enkla lösningar som mikrodukar kan räcka lika långt.
Avhärdning, täckodling och rätt såtidpunkt gör stor skillnad.
Lagring, torkning och frysning är också en del av att förlänga säsongen.

Marianne berättade om förädling av Rosenkvitten, en ovanlig frukt som blivit grunden i deras signaturprodukter; rosenkvittenpaj, -lemonad, -godis, -pulver och -granola. Hon tog med oss in i sin värld av ständig nyfikenhet på vad mer som går att göra av den nordiska citronen. Hon berättade om hur verksamheten långsamt vuxit fram ur viljan att ta vara på det som fanns, först i liten skala, nu med musteri och nya planer på förädlingskök, kylrum och självbetjäningsbutik.

“Det är lite vår mission att inte slänga någonting på komposten som fortfarande går att använda.”

En röd tråd i hennes berättelse var att inte slänga något som fortfarande går att använda. Hos Fristorps gård blir råvaran ofta början på flera produkter, pressrester, skivor, skal och fruktkött får nya användningsområden i saft, marmelad, pulver, pajer och andra produkter. För henne handlar förädling om både om smak, teknik och ekonomi, alltid sprunget ur lust!

Marianne beskrev också medlemskap i bransch- och producentnätverk som en smart strategi för småskaliga matföretag. Genom organisationer som Svensk Lantmat, Mathantverkssafari och Lokalproducerat i Väst får man ökad synlighet, tillgång till utbildningar och rabatter samt möjlighet till samverkan med andra producenter. Hennes huvudpoäng är att medlemskap gör att man syns i fler sammanhang utan att behöva bära hela marknadsföringsarbetet själv.

Mariannes viktigaste medskick:

Våga prova nya produkter i liten skala innan du satsar större.
Udda eller mindre kända råvaror, som exempelvis rosenkvitten, kan bli en tillgång om man tar sig tiden att hitta rätt form.
Tänk i flera led framåt: vad kan råvaran bli mer än den mest uppenbarliga produkten?
Det går att skapa mer värde genom att använda allt av råvaran.

Anders tog avstamp i sin långa resa som ekologisk odlare och spannmålsproducent, och berättade om hur produktutveckling vuxit fram ur både övertygelse och praktik. På Lundens gård odlas gamla kultursorter som dinkel, emmer och öländskt lantvete, sorter som fungerar väl i ekologisk odling och som också bär på andra smaker och egenskaper än moderna sorter. Exmpelvis konkurrerar de bättre med ogräs, klarar sig bättre själva och de har en annan genetisk uppsättning. Han återkom flera gånger till betydelsen av certifiering, trovärdighet och modet att stå fast vid sina metoder.

Anders menade att det kan vara fördelaktigt att dela upp sin produktutvecklingen i två typer: produkter som redan finns i människors vardag, och produkter som ännu inte har en självklar plats. Anledningen är att det finns en stor skillnad i hur svårt det är att nå ut och sälja de mer nytänkande sorterna.
Mjöl är ett exempel på en produkt folk redan förstår och vet hur de ska använda, därför är det lättare att skapa efterfrågan på olika sorters mjöl än på andra produkter, som exempelvis deras vegofärs på åkerböna, den kräver mycket mer pedagogik, tid och tålamod. För att en ny produkt ska få fäste räcker det inte att den är bra, berättade Anders, människor måste också förstå hur den används och varför de ska välja den. Det är egentligen så man bör tänka kring produktutveckling: att både förstå vad människor redan känner till samtidigt våga arbeta långsiktigt med det som ännu inte är självklart.

“Dinkel var till exempel något som många inte kände till när vi började. Jag åkte runt till ICA, bagerier och andra aktörer, och folk frågade: ‘Vad är det här? Går det ens att äta?’ Det tog tid, men vi var flera som drev på utvecklingen, och idag vet många vad dinkel är. Det visar att även nya produkter kan bli normala med tiden — men det kräver tålamod, medvind och att fler än en aktör driver på.”

Anders viktigaste medskick:

Utgå från råvaror och produkter som människor redan har en relation till, samtidigt som du vågar ta fram nya produkter på lång sikt.
Trovärdighet och tydlighet spelar stor roll när man säljer mat.
Gamla sorter kan ge både odlingsmässiga och smakmässiga mervärden.
Produktutveckling behöver få ta tid.

Trots att föreläsningarna kom från olika verksamheter fanns flera tydliga gemensamma nämnare. En sådan var vikten av att börja där man står och arbeta med det man har, en annan var att utveckling ofta sker stegvis: genom att prova, justera, lära och prova igen. Det blev också tydligt att lönsamhet och hållbarhet inte behöver stå i motsats till varandra. Tvärtom visade alla tre verksamheter på hur genomtänkta odlingsmetoder, bättre hushållning med råvaran och smartare produktval kan stärka både stabiliteten och ekonomin i en verksamhet.

Träffen visade också att säsongsförlängning inte bara handlar om att odla längre. Det kan lika gärna handla om att lagra bättre, förädla klokare eller hitta produkter som gör att råvaran lever vidare i nya former.

Efter föreläsningarna fortsatte samtalen över tilltugg och provsmakning av tomatsås från Yuliia från Lilla Edet och syrade grönsaker från Carina på Hemsjö trädgård. Annica från Ale hade tagit med sig frön till rankspenat, en perenn grönsak som var ny för flera träffens deltagare och som de glatt köpte med sig hem till sina egna odlingar. Birgitta från Hulans gård delade med sig av sina erfarenheter av blåbärstryodlingen, som ger frukt tidigt på säsongen och fortfarande är relativt okänt, precis som rosenkvitten. Hon tipsade om en Facebookgrupp som heter Blåbärstry, som hon startade 2017.
Många fler erfarenheter byttes, frågor väcktes och nya tankar tog form, ett upprop till mer mångfald i odlingslandskapet var en sådan. Sammantaget en fin avslutning på den sista tematräffen kring mat från jorden.

Stort tack till alla som kom, delade med sig och bidrog till en varm, kunnig och generös eftermiddag i Sjuntorps fabriker!