hållbara vättlefjäll

Syftet med projektet är att sjösätta en samarbets- och driftsorganisation för ett hållbart nyttjande av och utveckling i naturområdet Vättlefjäll.  Genom att knyta ihop olika aktörer som är verksamma idag och i framtiden i Vättlefjäll får området och aktörerna möjlighet att samplanera, nyttja och växa med varandras kunskaper, kompetenser och andra resurser. Projektet genomfördes i samarbete mellan invånare, föreningsliv, näringsliv och offentliga institutioner samt akademi utifrån en s.k. Europark strategi. Målet var att samarbetsplattformen Hållbara Vättlefjäll skulle etableras organisatoriskt med gemensamma visioner och handlingsplaner.

Bakgrund:

Sedan frilufts- och naturskyddsområdet på Vättlefjäll bildades på 70-talet har det inte funnits någon övergripande samordning mellan boende, föreningsliv, företag, förvaltningar och myndigheter över kommungränserna runt Vättlefjäll. Behovet har blivit alltmer överhängande då besöksantalet ökar kontinuerligt, något som blev extra tydligt under coronapandemin. Att fjället ligger intill Sveriges mest tätbefolkade område som inte är en kommuns tätort med en befolkning på närmare 140 000 innevånare, gör området unikt och bidrar därför till att samordning och ansvarsfördelning behövs.

Det fanns alltså ett starkt behov att skapa en långsiktig samarbetsplattform för hållbar utveckling på Vättlefjäll. Samverkan skulle utveckla en dialog med och mellan lokalt berörda i civilsamhället, föreningar, näringsliv, förvaltningar och myndigheter och genom aktörernas deltagande i tematiska arbetsgrupper och beslutande stormöten. Samverkan skulle leda till att besluten togs utifrån hållbarhetstanken.

Processledare berättar:

”Vi hade stora ambitioner i början men märkte snart att sådana här processer tar tid och fingerfärdighet. Med de utvecklingserfarenheter som används av en del frilufts- och naturskyddsområden i Europa (Europark) och Västra Götalandsregionens kulturenhets modell för hållbar platsutveckling i ryggsäcken började vi som processledare en spännande resa. Fler och fler aktörer anslöt sig och tog en mer aktiv roll.

Utmaningen var att få så många aktörer som möjligt med i diskussionen och beslutsfattningen och låta dem skapa strukturen som kan bestå  medan vi som processledare skulle hålla oss i bakgrunden. Inom projektet var ca 30 organisationer aktivt representerade som på olika sätt var med för att påverka och tillämpa projektets målsättning. Det var en särskilt positiv överraskning att vi fick stöd från VGR i form av processledning och att de lokala bostadsbolagen var med vid våra stormöten och att några av dem har tagit en mer aktiv roll inom arbetsgruppen.

Tillsammans har vi genomfört djupintervjuer, en generell lokalekonomisk analys, stormöten med workshops, etablerat och stöttat arbete med tematiska arbetsgrupper (Natur och kultur, Ledutveckling, Hållbart friluftsliv och folkhälsa, Rådsgrupp). Vi har tagit fram gemensamma visioner och handlingsplaner, skapat en gemensam digital anslagstavla och en guide för samarbetsplattformen. Utan Länsstyrelsen, Västkuststiftelsen och VGR:s stöd med processledningen hade projektet inte nått en så stor och mångfaldig samverkansgrupp. Genom handlingsplanen, som sträcker sig till 2030, kan nu samverkan Hållbara Vättlefjäll följa sin målsättning utifrån vad de deltagande aktörerna fattat beslut om i koncensus.

Vi som processledare för projektet ville att det skulle leva vidare även efter att vi lämnat och projektet avslutats. Därför har vi fördelat ansvar till engagerade och motiverade personer som kan ta över samordningsrollen. Det har varit viktigt att involvera alla i processen. Vi har medvetet tagit det långsamt för att säkerställa att alla har kunnat följa med och känna sig delaktiga.”

Processledare

”Inom projektet var ca 30 organisationer aktivt representerade som på olika sätt var med för att påverka och tillämpa projektets målsättning.”