Ett tjugotal odlingsintresserade personer samlades på Växtkrafts andra tematräff som handlade om samarbete och effektiviseringar. Deltagarna möttes kring gemenskap och utforskade hur man kan göra mer med mindre insats och samtidigt ha roligare tillsammans. Odling handlar om så mycket mer än att sätta ett frö i jorden och vänta på att det ska växa. Det handlar exempelvis om bra planering och effektivisering, nätverk och kunskapsdelning, tillgång till maskiner och också om etiska frågor kring hur, varför och på vilket sätt man odlar.
På Kaffekoppen i Sollebrunn togs vi emot av Helena Sultan, som har drivit caféet i flera år. Helena, en sann entreprenör och energispruta, berättade om sin passion för att laga mat från grunden med lokala råvaror. Det mesta som säljs på caféet tillagar hon själv, vilket märks tydligt då doften av nybakat bröd mötte oss direkt man kom innanför dörren. Det hon inte skapar själv köper hon in från lokala mathantverkare och säljer vidare.
Kvällens presentatörer var Solveig Södahl från Gårdssamverkan i Alingsås, Ylva Lundin från Östängs gård och Olle Olsson från Lilla Jordbruket som alla generöst delade med sig av sina bästa tips för att effektivisera och öka nyttan och glädjen i att odla och arbeta tillsammans. Det gemensamma budskapet från alla tre var att värdet av att verka tillsammans sträcker sig långt bortom ekonomin.
Solveig berättade varmt om att gå sammannågra gårdar i närområdet i gårdssamverkan som kan dela glädje och utmaningar i gårdslivet. Hon lyfte storheten i gemensamma arbetsdagar som i Alingsås Gårdssamverkansförening genomförs en gång per gård och år. Även allmänheten, nära och kära bjuds in ibland, vilket gör att cirka 10–20 personer deltar. Insatser som att stapla ved eller måla om en lada genomförs på en enda dag, vilket beskrivs som otroligt värdefullt.
– Arbetsdagen på den egna gården är den bästa dagen på året, säger Solveig.
Solveig tycker att arbetsdagarna på andras gårdar är årets näst bästa dagar. Anledningen är att det som är svårt att utföra själv blir snabbt genomförbart tillsammans med andra och hon formulerade också hur givande det är för henne att besöka varandras platser, byta kunskap och samtala. Deras kompetenser kompletterar varandra. Någon är timmerman, någon odlar, någon är van vid byggnation… för den som är ny med gård är det ovärderligt att få ta del av andras kunskaper. Läs mer om hur Arbetsdagar på Ränne och Östäng kan se ut.
Gårdssamverkan i Alingsås drivs som en ekonomisk förening med tre gårdar där medlemmarna betalar årsmedlemsavgift och inträdesavgift. Samägandet är en central del av arbetssättet och innebär i praktiken att föreningen köper in utrustning och redskap som gårdarna sedan hyr av varandra till en mycket låg intern avgift. Maskinerna kan även hyras ut externt, vilket skapar intäkter till föreningen som används för att göra nya investeringar successivt.
Solveigs framgångsnycklar:
- En ekonomisk förening gör stora investeringar möjliga, något som få hade klarat själva.
- Flera gårdar i samverkan kan ex. använda samma tillstånd vid livsmedelsproduktion, vilket också sparar pengar
- Att dela maskiner sparar resurser
- Att dela kunskap är lika värdefullt som att dela pengar.
- Förenings-sammanhanget skapar en trygghet där man kan hjälpa varandra vid semester, kriser och i en osäker omvärld.
- Att våga be om hjälp stärker banden och att även träffas utan arbetsfokus bygger relationerna långsiktigt.
- En tillgänglig kommunikationskanal som alla använder förenklar kommunikationen i gruppen.
Tips för lyckade arbetsdagar:
- Se till att arbetsdagarna är lagom många under året så att alla orkar delta. ( omkring tre till fyra gårdar.)
- Planera och förbered arbetet noggrant i förväg så att deltagarna kan bidra direkt.
- Delegera ansvar och låt värden samordna snarare än arbeta själv på den egna gårdens arbetsdag.
- Kombinera arbete med fika och måltider för att skapa en trivsam rytm
- Dela upp dagen tydligt mellan arbete och umgänge – jobba först, drick vin sen.
- Använd arbetsdagar som ett sätt att lära känna varandras gårdar och utbyta kunskap.
Ylva pratade med stor inlevelse om vikten av att effektivisera och arbeta smartare. Hennes praktiska beskrivning av hur små justeringar kan ge stora effekter över tid och hur något så konkret som bredd och längd på odlingsbäddar kan göra enorm skillnad i arbetsflöde och ekonomi inspirerade många! Enligt Ylva är optimala mått odlingsbäddar som är 75 cm breda så att man kan kliva över dem enkelt och 20 meter långa så att man kan arbeta effektivt.
Hon påminde om hur små tidsvinster blir stora över en säsong och hur hon lär sina praktikanter att några sparade sekunder per moment blir många timmar totalt. Ett exempel på det var att bäddarna bör placeras i samma riktning, så att man slipper byta riktning när man går från ena änden till den andra. Det är också viktigt att alla bäddar har samma längd, så att material passar överallt. Verktyg bör dessutom vara centralt placerade för att minska antalet steg under arbetsdagen.
Ylva betonade också hur kunskap om växtnäring har förändrat deras arbetssätt. Tidigare gödslades alla bäddar, men med ökad kunskap gödslas endast de grödor som behöver det, exempelvis vitlök och kål. Det innebär att endast 18 bäddar gödslas varje år i stället för 85 st. Det gäller att känna sina jordar då för mycket gödsling kan ge överskott av t.ex. fosfor.
En annan sak som ändrats över tid är att Ylva inte längre gräver i jorden utan vill låta mikrolivet vara ostört i så stor utsträckning som möjligt. Gödsling sker ovanpå jorden och myllas ner grundligt. Bäddarna bredgrepas varje år för att luckras och på så sätt behålls behålla strukturen i jorden. Rötter från grödorna som växt i bäddarna lämnas kvar i jorden. Ogräsrensning effektiviseras med enkla metoder, exempelvis arbetar de systematiskt med trådredskap även när ogräset knappt syns, hos dem kan tolv stora odlingsbäddar rensas på cirka en och en halv timme.
Ylva beskriver grönsaksodling som ett hantverk där varje moment är ett lärande och tid är den centrala faktorn där varje sekund räknas.
Läs gärna Ylvas rekommendationer kring förebyggande träning och planering för en hållbar kropp.
Ylvas framgångsnycklar:
- Bäddar med samma mått gör jobbet mycket enklare.
- När flödena är smart planerade slipper man onödiga steg,
till exempel kan ett skjul mitt i odlingen kan göra stor skillnad i vardagen. - Tid är ofta den största kostnaden, så effektivitet är avgörande för att lyckas.
- Bra verktyg och arbetsställningar gör att kroppen håller längre.
- Gödsla bara där det behövs och jobba med jordens struktur, det sparar både pengar, tid och jordliv.
- Att ha mentorer och lära av andra gör att man utvecklas snabbare.
- Odling är ett hantverk där man lär sig hela tiden.
Ylva lästips:
Olle lyfte betydelsen av att ha flera ben att stå på i verksamheten. Han delade generöst med sig av genomtänkta avvägningar och framgångsfaktorer som burit dem i tio år och pratade också öppet om medvetna val som att exempelvis arbeta med traktor vilket inte är så vanligt i market gardening/småskalig grönsaksodling och påminde om att varje beslut rymmer både styrkor och svagheter.
Sverige har en lång tradition av fyrhjulstraktorer i lantbruket, vilket gör dem billiga begagnade. I småskalig grönsaksodling är traktor mindre vanligt, men en fyrhjulstraktor kan vara fördelaktig genom att kunna lyfta ensilagebalar och luckra upp bäddarna med en krok, vilket är en enorm fördel i ett jordbruk.
Lilla jordbruket testar just nu komposterbara marktäckningsmaterial. Under 2024 rensades ogräs och ensilage lades ovanpå duken, planen är att följa upp försöket under år två. Tjockleken på materialet är ca 20 my och bryts ner på ca 12 månader. En viktig insikt är beroendet av industriprodukter baserade på majs och potatisstärkelse, som materialet är gjort utav, men också att metoden kan minska behovet av andra markåtgärder.
Tre samarbetsformer präglar verksamheten, Kollektivet, andelsjordbruket och samarbete med lantbrukare ( LRF). Olle berättar att den tidigare kollektiva boendeformen nu har utvecklats till tre distinkta hushåll. Kollektivet fungerade som ett säkerhetssystem, exempelvis under covid, andelsjordbruket innebär större geografiska avstånd mellan människor men ger i stället ekonomisk trygghet och ett större utrymme att hantera ekonomiska variationer.
Han menar att andelsmodellen är avgörande för dem och säger att verksamheten sannolikt hade gått i konkurs utan andelsägare. Man måste våga prata om ekonomisk hållbarhet fortsätter han, att kunna ta lön, ha semester och äga sin tid. Det möjliggörs av att arbeta tillsammans på olika vis.
Olles framgångsnycklar:
- Det är tryggt att ha flera olika intäkter i verksamheten.
- Andelsjordbruk ger en stabil grund och minskar stressen kring försäljning.
- Att ta in hjälp som revisor eller ekonomisk rådgivare ger lugn och översikt. Det är viktigt att kunna ta lön, semester och faktiskt äga sin tid.
- Det är klokt att vara nyfiken och testa men samtidigt kritisk till nya metoder, som ex. nya täckmaterial i odlingarna.
- En begagnad traktor kan förenkla många moment i arbetet.
- Arbetsdagar kan vara tillfällen att lära tillsammans och att arrangera utbildningsdagar ger ny kunskap och ett större nätverk för både utbildare och deltagare.
- Ett väl sammansvetsat team gör verksamheten mindre sårbar
- Att lära känna lokala lantbrukare gör att man kan hjälpa varandra genom att ex. maskiner till bra priser.
Efter föreläsningarna bjöds det på middag med så lokala råvaror som möjligt med ingridienser från bl.a Hemsjö köksträdgård, Hembruket, Hollanders gård och Helenas egen trädgård. En perfekt avslutning på en mycket lärorik och framför allt stämningsfull kväll. Stort tack till alla som kom och deltog, och som delade med sig av sig själva, sina frågor, funderingar och sin kunskap!
“Jag tar med mig energin från mötet med nya och gamla kontakter – och att Solveig har en minigrävare!” – Olle, Lilla jordbruket
“Vi har pratat någon gång i telefon- och nu sitter vi så nära varandra!” – Jakob Lindbackens gård & Sarah Wealdbrook Agroekology
“Det var mycket surr i luften och bekräftelse på att det vi gör är viktigt och en knuff och pepp att vi är många aktörer som arbetar för den lokala matproduktionen.” – Carina, Hemsjö köksträdgård